Helvete. Vad svårt det var att stava deras namn och deras s/t album. Bortsett från det spörsmålet är detta jävligt fränt. Det är ett jävla ihopkok av lite av allt, för att säga det som det är. Som Soulja Boy. Det är delvis mystiskt och episkt, delvis nedstämt och melankoliskt. Tack vare att blanda in lite mera ”lätta” element in i black metal så får de faktiskt ett rätt bra ljudbild. Om än det mest bestående intrycket av skivan är att det var ett bra försök av gruppen men att det inte riktigt satt till hundra procent. Lyssna vettja, sitter allt där det ska? Kan du stava till namnet? Men nog låter det bra på sina ställen, om än ställena inte går att återfinna överallt.
En grupp att ha på minnet när de släpper sin nästa skiva.
