Arctic Monkeys – Whatever People say I am, That's What I'm not
alternative rock, rock
Detta album gjorde en monstersuccé då det släpptes år 2006 med sin enkla blandning av ren gitarrrock, en kraftfull röst och såklart en framsida på albumet föreställande Jack från Lost. Lika delar av The Strokes och The Libertines blandas ihop till den partymusik som Arctic Monkeys släpper lös på oss med ett enorm självförtroende. Arctic Monkeys erbjuder intet nytt på musikfronten, dock så gör de sin musik på ett så charmigt sätt där inget är komplicerat. Det ska bara vara rejäla riffs, dansbara sådana, med ett rått-sound som faktiskt är rätt imponerande i vissa låtar. Under låten I Bet that You look Good on the Dancefloor har min fot inte kunnat stå still till en enda gång. Dancing Shoes fortsätter i samma spår som den föregående med sina enkla kompositioner mellan gitarr och sångarens grova Brittiska uttal. Det hela är partymusik för de coola snubbarna som inte vill dansa till Uhn-Tis av Dj MadFax. Står man med en öl i handen och The Arctic Monkeys går på så kommer man banne mig gilla det, oavsett om man hört det förut eller ej! Däri ligger då deras största brist, det finns inget underliggande i ljudet eller texterna man kan njuta av gång efter gång. Det ligger inte flera lager olika instrumentala ljud i bakgrunden som man först upptäcker efter den femte genomlyssningen. Dock så stör man sig inte så mycket på det hela eftersom när man börjar lyssna på Arctic Monkeys så vet man oftast vad man får: Tuff partymusik.
http://www.filestube.com/534bf04f9e5598ba03ea/go.html
