Mos Def är förmodligen mest känd för att vara en skådespelare i dag. Innan han gav sig in på den knackiga vägen som skådis så var han en riktig stjärna inom hip-hopen. Hans stil går att likna med A Tribe Called Quest, som jag innan har kallat ”hip-hop som alla gillar”. Det är mer stilistiskt är den stereotypiska bilden som många har om hip-hopen, texterna är kring mer väsentliga saker än om bitches n hoes. Mos Def är en som upplevs mer som konstnärlig, mer av en skapande typ, mer en Nas än en Jay-Z. Och all pris som har slängts på Mos Def genom åren är befogat. Denna skiva är riktigt bra! Fokuset är tungt på texterna och beatsen håller klass. Det finns egentligen inget att klaga på.
En ironisk sak på skivan tas från två låtar, där den ena är låten med titeln Rock n Roll, där Mos rappar om hur vita artister har snott saker från svarta artister. Which is true.
”You may dig on the Rolling Stone But they ain't come up with that style on they own”.
Den andra pusselbiten i ironin är låten Brooklyn, där introversen är en känd liten bit. Det är nämligen den som Red Hot Chili Peppars har på sin världskända låt Under the Bridge. ”Sometimes i feel like i don't have a partner... osv”.
Samtidigt som han sjunger om hur vita artister ”snott” från svarta tidigare så fortsätter hjulet att spinna då han samplar RHCP. Det fick mig att le, ingen aning om han tänkt på hur det uppfattas eller ej men jag vill tro att det var en tanke bakom valet! Så yeah, Mos Def är en skarp jävel, en stor senare favorit, fast en bra bit ifrån A Tribe Called Quest. Så nog borde han överge skådiskarriären. Gör det du är bra på.
Och missar du att Mos Def är från Brooklyn efter en genomlyssning så är du dum i huvudet.
Spajtifaklänk
