The Flaming Lips – Transmissions from the Satellite Heart
The Flaming Lips är en av de allra största inom genren ”de ballar ur”. Deras lusta för experimentell musik är vida känd och vida uppskattat. Nu senast har de släppt en skiva som är 24 timmar lång, för de vill nyansera sättet vi lyssnar på musik. De vill göra det till ett mer bakliggande ljud, något man inte lyssnar på intensivt men att det ändå ska vara där. Tillägas ska att jag inte lyssnat på den än men detta är nästan exakt det Brian Eno gjorde när han plogade upp vägen för ambientmusik (eller hissmusik, om du nu vill använda lekmannaordet). Det gjorde Eno på 70-talet.
Denna skiva är en av deras mera poppiga verk, den har bandets vanliga strukturer men ägnar inte överdrivet mycket tid åt att få underliga ljud ur en gitarr med ett rivjärn eller en rostig osthyvel (inte säker på om de gjort det men jag skulle inte bli förvånad). Introlåten Turn it On sätter tonen på hela skivan. Deras karaktäristiska stil hörs klart men är något tillbakadragen. Deras ledare, Wayne Coyne, får mycket utrymme med sin sång.
Skivan är helt klart värd några genomlyssningar, även om du inte är fan av experimentell rock. Try it out.
Och goosh vad Wayne Coyne är jobbig på twitter. Han skriver allt med minst tre utropstecken. Han skriver hela tiden att saker är groovy och cool. Han postar hela tiden underliga bilder på färgexplosioner och abstrakta konstverk. Han uppträder verkligen som om han vore en 20-årig hippie, med tillgång till twitter. Han är 50 bast.
Extratips att lyssna igenom låtarna Turn it On och Superhumans.
Superhumans
LCD Soundsystem – Sound of Silver
LCD Soundsystem är en grupp som gillas ett kort tag, för att sedan gör ett oglamoröst självmord. Intresset dör verkligen ut totalt. It's a wipe. Dead. Gone. För att göra sådan musik som LCDS gör så fungerar de väldigt bra i början. Oftast brukar det ta ett tag att lämna att eftertryck med liknande band men LCDS är ett undantag. Ett charmigt sådant. Det är synd att de istället blir tråkiga så snabbt. Det kanske hade varit bättre om det varit åt andra hållet?
Lite kort om musikstilen: dansant musik med textfokus. Sådär. Det är inte som ex nån Guetta-låt där texten och sången enbart är där för att addera "coolhet" till låten, which makes me a sad panda.
LCDS - All my Friends
Phoenix – Wolfgang Amadeus Phoenix
Utan att säga för mycket så kommer du att känna igen gruppen när du hör dem. Låten Lisztomania var en enorm hit när den kom ut och deras ljudbild låter som vilket indierock-band som helst. Det håller jag däremot inte emot dem på denna skiva. Den har flow och karaktär, något som så många andra liknande skivor och band saknar. Så vill du hoppa in i en bil för en inte alltför farlig tur, som ändå kommer bjuda på en fin upplevelse så är skivan bra. Bra mycket bättre än annat liknande. Bra mycket bättre än The Strokes senaste bland annat.
Men oj vad de låter som ett annat band. Har haft det i bakhuvudet i en veckas tid nu men inte kommit på det. God damn it. Och börjar med spotifylänkar istället. Allt för att slippa arga kineser och amerikaner som klagar på att jag är thug. Jag aer thug
Lisztomania
Sepp Blatter får Berlusconi, Kim Jong-Ill och Putin att framstå som amatörer. Denna man, denna fantastiska kreation av ren och skär ondska, kan göra vad som helst utan att bli avsatt. Tycker du att Berlusconi är korrupt? Pfft, kolla på Blatter, det är så man gör! Tycker du att Kim Jong-Ill har lyckats styra länge? Pfft, kolla på Blatter, det är så man håller sig kvar, trots att hela världen vill ha bort honom. Tycker du Putin framstår lite som en man som inte kan avsätta? Pfft, kolla på Blatter, han kan göra bokstavligen talat göra vad som helst och ingen kan göra något mot det.
Vem är då denna fantastiska Sepp Blatter, han måste sannerligen vara en diktator i något u-land, för en sån makt kan väl ingen i västvärlden ha? Han är Fifas chef. Fotbolls Assosiationen, som är så angelägen för oss i väst och hela världen har en av de värsta ledare som världen har sett. Han har genom sina 13 år blivit kritiserad för i princip allt han säger och blir anklagad för korruption minst en gång i veckan. Ingen kan ersätta honom.
Han kan komma med sånna uttalandet som att fotboll är det moderna slaveriet, att rasism inte finns längre i dagens fotboll och att kvinnor borde spela i tajtare kläder för att öka intresset. Han kan droppa vilken kommentar han vill, han kan besluta vad han vill och ingen kan göra något åt det.
Det största diktatorn finns inte i Nordkorea. Han gömmer sig inom FIFA. Avgå, för heeelvete, Blatter. Avgå.
Vem är då denna fantastiska Sepp Blatter, han måste sannerligen vara en diktator i något u-land, för en sån makt kan väl ingen i västvärlden ha? Han är Fifas chef. Fotbolls Assosiationen, som är så angelägen för oss i väst och hela världen har en av de värsta ledare som världen har sett. Han har genom sina 13 år blivit kritiserad för i princip allt han säger och blir anklagad för korruption minst en gång i veckan. Ingen kan ersätta honom.
Han kan komma med sånna uttalandet som att fotboll är det moderna slaveriet, att rasism inte finns längre i dagens fotboll och att kvinnor borde spela i tajtare kläder för att öka intresset. Han kan droppa vilken kommentar han vill, han kan besluta vad han vill och ingen kan göra något åt det.
Det största diktatorn finns inte i Nordkorea. Han gömmer sig inom FIFA. Avgå, för heeelvete, Blatter. Avgå.
Kanye West – The Graduation
Den typiska Kanye-skivan är The Graduation. Den innehåller allt en typisk Kanye-skiva ska innehålla: låtar om hans ego, där han smeker upp sitt ego i brygga, låtar om hur han är bäst och såklart om alla hot bitches han får.
Visst, textmässigt känns det lite tappat bakom flötet men beaten och produktionen är så jäkla bra att allt förlåtes direkt. Här är han varken ledsen eller använder autotune. Den har inte en mörkare ton på sig. Det är bara en vanlig Kanye-skiva, absolut inget speciellt. Och oj så bra det är! Att han ständigt kallas sig för geni är kanske lite berättigat ändå, don't ya think?
Ur Here We Go Again
But I'm doing pretty good as far as geniuses go
And I'm doing pretty hood in my pink polo
DAmnnn musikkkk. Lyssnar som en tok, as always. Lite dåligt med tid att skriva, speciellt då skolan kräver sina standardiserade texter av mig varje veckan. Inspiration borta! Bleh.
Det får bli lite Jay-Z. Något som roar mig med rappare är deras ständiga beefs med varandra. Här är en låt mot rapparen Nas. Good shit.
Det får bli lite Jay-Z. Något som roar mig med rappare är deras ständiga beefs med varandra. Här är en låt mot rapparen Nas. Good shit.
P3s kung av musikläggare, Germund Stenhag, kommer jag aldrig få grepp om. Han går från klockrena uttalanden om band och musik till att framstå som en liten fjortonåring i andra frågor. Han har uppenbart en enorm kunskap om musik, förmodligen en av de mest kunniga i Sverige. Trots detta så lägger han så mycket tjafs i musiken på p3. Jag undrar verkligen hur mycket som är mot hans vilja.
Han är oftast sjukt jobbig att lyssna på, med sin överdrivna stockholmska (iiiiiiii) och sin fallenhet att avbryta alla som är i samma rum som honom. Även om de inte pratar! Han bara glider fram å säger EY, lyssna här, jag är Germund. Men oj så intressant det kan vara att lyssna på honom raljera om musiken han gillar, en skiva han ser fram emot eller en artist som gjort något kontroversiellt.
Så Germund.. Gilla eller ogilla? Can't make my mind up.
Han är oftast sjukt jobbig att lyssna på, med sin överdrivna stockholmska (iiiiiiii) och sin fallenhet att avbryta alla som är i samma rum som honom. Även om de inte pratar! Han bara glider fram å säger EY, lyssna här, jag är Germund. Men oj så intressant det kan vara att lyssna på honom raljera om musiken han gillar, en skiva han ser fram emot eller en artist som gjort något kontroversiellt.
Så Germund.. Gilla eller ogilla? Can't make my mind up.
Trent Reznor gör soundtracket till den amerikanska versionen av den där filmen. Med den där bruden. Tatueringar. Noomi Rapace.
Orkar inte googla, ville bara nämna musiken. Han gjorde ett sånt sjukt bra jobb till The Social Network. Filmen är bra i sig och med musiken så blir det en annan nivå! Ja, överdrivet positiv! Ja, se filmen enbart för soundtracket! Gooooooooooooooooooooooooo. Bring on the next one!
Orkar inte googla, ville bara nämna musiken. Han gjorde ett sånt sjukt bra jobb till The Social Network. Filmen är bra i sig och med musiken så blir det en annan nivå! Ja, överdrivet positiv! Ja, se filmen enbart för soundtracket! Gooooooooooooooooooooooooo. Bring on the next one!
Random dude vid tunnelbanan berättar för bruden han är med att alla killar är svin.
- Azzå, det är så. Vi killar är sjukt bra på att se när tjejer är sårbara sen låtsar vi att vi bry oss. Men vi bryr oss aldrig. Vi gör det för att utnyttja er.
I hans fucking försvar så såg han ut som en riktig stereotyp för en douchebag, hans geleaktiga frisyr passade perfekt ihop med hans slitna jeans och uppfällda krage. Och han var väl runt 15. Räddar det honom från att vara en fucking retard?
Jag trodde seriöst att han drev, ingen jävla människa kan la vara sån? Men joo, han var the real deal! När man snackar om riktiga svin så är det honom man pratar om. Att han även genereliserar sitt sätt att vara på samtliga killar gör ju det ännu bättre. Tack. Vi är sånna. Alla killar.
Det roliga med denna historian är att han har mer tur med flickor är jag har. Och någonsin kommer ha. Inte bitter, skulle aldrig bli en sån för att få tjejer. Men visst är det lustigt med bad boys. Love the world!
- Azzå, det är så. Vi killar är sjukt bra på att se när tjejer är sårbara sen låtsar vi att vi bry oss. Men vi bryr oss aldrig. Vi gör det för att utnyttja er.
I hans fucking försvar så såg han ut som en riktig stereotyp för en douchebag, hans geleaktiga frisyr passade perfekt ihop med hans slitna jeans och uppfällda krage. Och han var väl runt 15. Räddar det honom från att vara en fucking retard?
Jag trodde seriöst att han drev, ingen jävla människa kan la vara sån? Men joo, han var the real deal! När man snackar om riktiga svin så är det honom man pratar om. Att han även genereliserar sitt sätt att vara på samtliga killar gör ju det ännu bättre. Tack. Vi är sånna. Alla killar.
Det roliga med denna historian är att han har mer tur med flickor är jag har. Och någonsin kommer ha. Inte bitter, skulle aldrig bli en sån för att få tjejer. Men visst är det lustigt med bad boys. Love the world!
David Bowie – Station to Station
Denna ständiga val-ångest. När Bowie väl ska skrivas om, vilken skiva väljer man? Utan tvekan skulle jag kunna fylla ut en bok som skulle slå Bibeln på fingrarna i antalet sidor om jag hade tid. Bowie ger en så mycket att skriva om att minst hälften måste sållas bort!
Station to Station är min favoritskiva med Bowie, har alltid hävdat det och kommer att fortsätta hävda det. Skivan är från 76 och är själva floden från berget som sedan skulle bilda de tre Berlin-sjöarna. Det är inte riktigt lika instrumentalt och experimentellt som det komma skulle på de tre nästföljande skivorna. Klart är att glamrocken från det tidiga 70-talet är länge sedan glömt. Även det jazziga från Young Americans är utbytt. Utbudet är något nytt, något som låter långt mer producerat än tidigare. Och långt mer knarkigt.
Faktum är att Bowie själv sagt att han inte mindes hur inspelningen av Station to Station gick till, då han var så drogberoende under tiden. Kan man höra det? Om man betänker det faktum att droger inom musik ofta leder till kreativitet, visst. Även vissa av texterna är även starkt inspirerade av hans drogrelation. Titel- och inledningsspåret Station to Station har denna underbara mening i sig:
It's not the side-effect of the cocaine
I'm thinking that it must be love
Så enkelt. Så bra.
Mer orkar jag inte ta upp. Självklart finns det hur mycket mer att skriva om. T.ex. om vad inspirationen till TVC 15 är, om hans alter ego; The Thin White Duke och den underbara låten Stay. Och varför frasen: "Don't you know, you're life itself" från låten Wild is the Wind är något av det bästa som skrivits.
Men, kontentan: föregångare till Berlin-trilogin, uppbrott från tidigare stil, skiftande av alter ego till The Thin White Duke och den ökande experimentaltitel.
En random bro ringer till Christer i p3 och berättar om sina 100 one night stands. Samma random bro berättar att han vill ha fru. Samma bro berättar att han aldrig skulle kunna bli ihop med ett one night stand, för om de gör det med honom direkt skulle de kunna vara otrogna. Denna bro inser inte sin egen dubbelmoral. Inte heller inser han att hans sätt att knulla sig igen mängden av folk han träffar, för att aldrig träffa dem igen, inte är det mest optimala att göra om man letar efter "den rätte".
Bro.. Dubbelmoral ftw! Vilken lirare! Hahaha
Bro.. Dubbelmoral ftw! Vilken lirare! Hahaha
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)