Madchild – Dope Sick

Tidigare i gruppen Swollen Member (heh), provar Madchild på solokarriären.

Med bravur. Madchild klarar det med bravur. Det är modern hiphop, med många vassa instrumentella bitar till texter som fungerar ihop. Absolut inte nära något mästerverk men kvalitet finns det gott om. Det stärker även min tidigare åsikt om att pianospel passar otroligt bra ihop med rappande, som bland annat Tyler, The Creator är bra på. 

Med en egen stil och en säregen röst väver Madchild ihop en skiva som har många komponenter. Och ja, han är vit. Whigga.

Jay-Z – The Blueprint 3

Den första skivan som medför en otroligt bitter eftersmak, det är fan inte okej av Jay-Z att släppa en så här dålig skiva. Det är ”sellout hiphop”, där de flesta texterna är dåliga. Hoppa den. Blir ledsen ända in i njurarna.. 

Vad har hänt med Lulu Carter? Var inte hon het för några år sedan? Eller var det för att jag var tonåring..

Nas – Life is Good

Två på bollen, flera månader efter släppet, lyssnades Nas nya skiva igenom. Som helhet: mycket nöjd. Ha detta i bakhuvudet: de skyhöga förväntningar jag har på Nas, så att vara nöjd med en skiva som inte är hans Illmatic är otroligt bra. Life is Good har sina dåliga stunder (en hel del) men i sin sköna helhet håller den hög klass. Bra gjort, Nas.

Något jag verkligen hatar är hiphoppare som rappar om twitter, facebook och haters på internet. Om en sådan låt är med på skivan kommer den sänkas direkt, se Rick Ross nya skiva (som jag ogillar starkt). Så gör även Nas på Life is Good, but I let it slide, för Nas är ljusår bättre än den flera ton tunga Rick Ross. Ni är uppväxta med knark å våld på gatorna och stör er på keyboard warriors? Geez 

Nackdelen med att sluta posta nedladdningslänkar är att man förlorar alla sina kinesiska följare.. Shame.

Ömm... Går av tåget vid Solna - möter cirka jättemånga tjejer, direkt från Ladies Night. Nu kommer frågan:

VARFÖR HAR JAG INTE NÅGRA VISITKORT FÖR?!?!