Jack Black är en människa som flera upplever som väldigt motbjudande och jobbig - mest som en löjlig clown som är allt annat än rolig. Jag är en av de. Därför så blir jag otroligt förvånad över den kompetens och skicklighet som bandet Tenacious D visar upp på sin s/t skiva. Jack Black och Kyle Grass gör utmärkt rockmusik, blandat med ”roliga” inslag. När det lustiga och skojiga finns i låttexterna så fungerar det utmärkt, även fast man aldrig skrattar åt det på samma sätt som med t ex Flight of the Concords. När de har sina skits emellan låtarna så är det inget annat än hemskt och ger en rejäl dödsångest för allt folk som är över 16 år. Tack vare det innehåller skivan runt 50 procent ren sörja. Alla låtar håller inte samma nivå som t ex Friendship och Wonderboy, så de låtar som är bra på skivan är relativt få med tanke på att skivan innehåller 21 stycken. Albumet är verkligen en standardmätning för en ojämn skiva som går ifrån att man frenetiskt hoppar över vissa låtar till att klicka på repeat-knappen så att tummen får kramp under andra. Jag överdriver tamejfan inte, vissa låtar ger en verkligen ångest över hur dåligt det är!
Det jag vill nu är att de skärper till sig och gör ett seriöst försök till att göra en superskiva, något som de verkligen har i sig! Som det är i denna skiva så kan man gilla det - men väldigt reserverat och med distans. Jag utlyser något som man kan totalälska! Ta bort de värdelösa sketcherna, de halvdana låtarna och ge oss något som ett seriöst band skulle släppa! Resultatet skulle bli riktigt smaskigt, I'm sure.
http://www.mediafire.com/?mbezkwlm9ww
