Ska vi ta och gnälla på den nya, svenska vågen av musik som strömmat till på senaste? Well duh..
De jag syftar på är låtar som 'äckligt' och 'när jag går ner'. Behöver det ens uttryckas att sådan musik är hemsk? Och tro mig, det är inte för att jag börjar bli gammal och konservativ. Snusk i låtarn kan vara mycket bra. Men vad man än väljer att skriva om så ska det fan göras bra, inte hålla en klass som det var av en porrskadad gymnasieunge med ig i svenska som skrivit det. Det är inte budskapet i texterna som är dåligt, det är hur det fucking sägs som gör denna musik så hemsk. Att kunna beskriva något med metaforisk betydelse är ibland så mycket bättre. Dessa låtar blir än så värre när man har lysstnat på bra rappare, som vet hur man facking skriver texter. Det hjälper att det inte är klassens coola kille, i blå jeans och svart tröja (för något annat kan man inte ha på sig, då är man bög!) som skriver texterna, utan någon med faktiskt fallenhet för skiten.
Dessa två låtar var bara ett axplock av vad som kommit till på sistonde, samtliga med liknande innehåll. Vad har hänt? Varför kommer denna till? Anses det creddigt att sjunga om att äta bouillabaisse för att sedan sjunga om äckligt sex? I don't know..
Inte heller är musiken något bra. Nåt jävla eftersvall från Snook (som ändå gjorde det bra) har kommit till några år sent. Och fått genomslag. Nej! Why? För helvete..
