Hela mitt väsen vill tokhylla grabben. Jag vill använda alla jävla superlativ som det svenska språket har för att beskriva skivan. Men nej, det går inte. Det är alldeles för ojämnt, vissa låtar fungerar inte på något plan. Men det är så pass jävla speciellt och intressant att jag inte bryr mig så mycket om det. Det man får lyssna på är Tyler, The Creator som rappar om att han är olycklig och vill ta livet av alla, sig själv inkluderad. Det är ett tvåvägssamtal där det är Tyler och en psykolog (som låter som Batman) som för sin diskussion kring det mesta i livet. Som att knivhugga Bruno Mars i halsen. Typ. Hur jävla awesome är inte det?
Synd att det enbart är ett fåtal riktigt bra låtar med.. Well well, to the mines, Tyler! Det kan bara bli bättre, han har en egen och spännande stil som kommer blomma ut. Att höra honom på radio lär väl aldrig ske, så han får lita på spridningen av internet för att få sin fame. Hans texter är alltför brutala för radion.
Hela albumet finns på spotify. Yonkers
